Kung Keno!

Jag är allergisk mot hyperstressade, hyperoroliga, hypernervösa människor.
Jag får psykbryt när folk stressar upp sig över helt triviala saker, oroa sig för saker och ting som inte ens finns.
Och är så nervös, rädd och osäker att dem inte törs ta ett steg framåt utan att först hålla ett försvarstal om varför den människan tycker att den borde ta ett steg framåt.
Efter försvarstalet så ska människan ha ett godkännande också, be om tillåtelse för att gå.
Och när steget är taget, så ska det ojas en bra stund om det verkligen var rätt beslut!!!! :O

Helvete, det är ju bara att gå, dem flesta lär sig det kring 1-års ålder, det är inga konstigheter alls.
Och uppepå det, så är denna människa otroligt negativ och det ska ältas i evigheter om samma sak.
Mitt tålamod fixar inte detta! :(

Hade en pojkvän en gång (eller vad det nu var), som stod i en kvart i glassdisken för att välja glass.
Velade fram och tillbaka, vägde för och nackdelar, resonerade med sig själv, rådfrågade mig......
Till slut vart jag less, gick dit, högg en glass och gick till kassan och betalade.
Han åt glassen.
Behöver jag nämna att det där inte höll särskilt länge????
Hatar velpellar som aldrig får tummen ur, fort ska det gå!

Nog om irritationsmoment.
Vi nattare på jobbet har bestämt att vi en gång per arbetspass ska spela Keno tillsammans.
Vi lägger 60:- varje gång och denna gång är det min tur att handla.
Ska gå in på svenska spel nu och se om jag lyckas knåpa ihop nåt. :)
Sen håller vi alla tummarna, eller hur?! ;)